Spöket i min hall

Jag sa till mig själv
Det här var sista gången
Jag förstod mig inte på det där
med relationer
men ändå står fan själv i dörren och väntar
Nu är det väl ändå sista gången
Jag behöver se sanningen i vitöga
Jag är för trött för att lyssna
På ditt pladdrande och mitt tjat
Istället packar jag nog min väska
och reser till Moskva
här kan jag sätta mig till ro en kort stund
Röka med låtsasvänner och ligga i säng med han den där
sedan reser jag hem till mitt badrum och gråter ut med spegeln som bästa vän
allt kommer bli sig likt för sagan börjar om igen
snart sitter jag på planet till Madrid 
Längtar och saknar det där som jag aldrig fick
Hur länge jag än letar kommer svaret sväva framför min hand
så svårt att gripa att man tror att det inte är sant
Nu kommer rastlösheten i min port igen
Knackar på min dörr och sa att nu är jag här igen
Ytterligare en miss och ett sorgset moln
 
 
 
 

Kommentera här: